En utmaning som inte kan lösas med kod eller algoritmer: hur vi som individer och ledare kan utveckla resiliens, eller motståndskraft, för att hantera motgångar och komplexa problem. Resiliens handlar inte bara om att överleva stormen, utan om att kunna växa och lära sig av den. Forskning visar att detta är en nyckel till långsiktig framgång i både individ- och organisationsutveckling.
Den växande utmaningen: En kultur av “snabbt och enkelt”
Enligt rapporter från WHO och CDC har psykisk ohälsa, såsom ångest och depression, ökat markant de senaste decennierna. En del av denna ökning kan kopplas till samhällsförändringar som digitalisering och ständig uppkoppling. Denna utveckling har lett till högre stressnivåer och mindre tid för återhämtning. Psykologen Jonathan Haidt beskriver i sin bok The Coddling of the American Mind hur överdrivet skyddande föräldraskap har bidragit till att unga vuxna saknar verktyg för att hantera motgångar.
För ledare inom tech är detta en dubbel utmaning. Dels måste de hantera sina egna motgångar, dels stödja teammedlemmar som kämpar med samma problem. Techindustrin präglas av snabba leveranser och innovation, vilket gör att resiliens blir en avgörande förmåga för att klara av både det dagliga arbetet och långsiktiga mål.
Exempel från verkligheten
Ett tydligt exempel är en produktchef som jag nyligen samtalade med. Hen berättade om ett misslyckat projekt där teamet skulle lansera en ny app på rekordtid. Efter att lanseringen misslyckades, valde teamet att samlas för en retrospektiv. Genom att öppet diskutera vad som gick fel – utan att leta syndabockar – identifierade de kommunikationsbrister som huvudanledning. Detta ledde till att de införde nya rutiner för dagliga stand-ups och tydligare ansvarsfördelning. Vid nästa lansering lyckades de leverera i tid och med högre kvalitet.
På individnivå tänker jag på en erfaren utvecklare jag arbetat med, som initialt tog negativ feedback på sina pull requests som personliga nederlag. Efter att ha deltagit i coachningssessioner insåg hen att feedback var ett verktyg för lärande, inte kritik. Detta skifte i mindset gjorde att hen inte bara förbättrade sin kod utan också blev en mentor för yngre utvecklare i teamet.
Strategier för att bygga resiliens
Hur kan vi då som ledare och teknikkunniga utveckla vår egen och våra teams resiliens? Här är några praktiska metoder, baserade på forskning och beprövade metoder:
- Prioritera återhämtning: Harvard Study of Adult Development har visat att återhämtning och sociala relationer är avgörande för långsiktig hälsa och framgång. Uppmuntra regelbundna pauser och skapa en kultur där vila inte ses som lathet utan som en investering.
- Stärk sociala relationer: Ett starkt socialt nätverk är en av de viktigaste faktorerna för resiliens. Skapa utrymme för teambuilding och se till att alla känner sig hörda och inkluderade.
- Fokusera på lärande: Carol Dwecks forskning om tillväxtmentalitet visar att personer som ser misslyckanden som möjligheter till lärande tenderar att utveckla större motståndskraft. Uppmuntra feedback och lyft fram lärdomar från tidigare misstag.
- Automatisera stressmoment: Använd teknik för att eliminera repetitiva uppgifter och minska operativ stress. Detta frigör tid för strategiskt tänkande och kreativitet.
Resiliens är inte bara en personlig förmåga, utan en strategisk resurs för techledare och organisationer. Genom att investera i metoder som bygger motståndskraft kan vi inte bara hantera de utmaningar vi står inför idag, utan också forma en framtid där vi och våra team kan blomstra.
Så vad är ditt nästa steg? Reflektera över hur du själv hanterar motgångar, och fundera på vilka strategier du kan börja implementera för att stärka både dig själv och ditt team. Kom ihåg – motståndskraft är en färdighet som kan tränas och utvecklas, och varje liten förbättring gör skillnad.