Våra system och verktyg ska tilltala användaren. De måste vara begripliga, effektiva och enkla. När man utvecklar verksamhetsstöd bör användaren sättas i centrum. Det är där UX kommer in i bilden.
Mikael Norbäck är ”UX-are”. Här är min intervju med honom:
”Vad står UX för?”
Det är en enkel fråga med många svar. User Experience. Begreppet är stort, så man får smalna av det beroende på kontexten. I ena änden kan man diskutera meningen med livet – där du är användaren. Alltså: allt ifrån vem du är, vad du kan och vad du vill, till hur du upplever och interagerar med omgivningen. Upplevelsen tillsammans med andra människor är den mest mångfacetterade. I andra änden har vi det de flesta associerar med UX: att optimera digitala användargränssnitt, att göra dem så användbara som möjligt, att uppnå största möjliga effekt för användaren. Det spännande med de två ytterligheterna är att våra liv sedan 20-30 år har fått ett antal digitala ansikten och gränssnitt, på en mellanindividuell arena; alltså interfaces genom internet. Det digitala livet är idag det primära livet för generationer födda på 90- och 00-talet, IRL är många gånger sekundärt.
Ett vanligt missförstånd, även inom IT-branschen, är just att UX enbart är kopplat till digital gränssnitt. Användarupplevelsen är betydligt mer, det är en resa. I en user journey ritar vi upp användarens alla kontakter med företaget, från varumärkeskännedom och reklam, mun-till-mun, sociala medier, till företagets appar, webbar och system och vidare till den specifika kanalen och leveransen av tjänsten eller produkten. Det är först när vi förstår hela kedjan som vi ser hur vi kan optimera användarens totala upplevelse. Helhetsgreppet, som även kan inkludera företagets interna processer, system, affärsplan och organisation kallas ofta för Service Design och hakar alltså i UX-begreppet.
”Men är inte UX bara design och inget annat?”
Design är nästan lika brett som UX. Allt går att designa. En databas, en app, en maträtt eller en tröja. Visuell design är en del i kommunikationen med användaren, en del som ofta gör gränssnittet mer funktionellt. I min roll är design en del av UX-processen. Skapande och utvecklande processer inkluderar design, det är sällan man bara följer en färdig design. Detta gäller alla typer av UX-design; informationsdesign, interaktionsdesign, visuell design, testdesign osv.
”Har vi inte tagit hänsyn till användaren förr i tiden?”
Absolut. Du kan inte tillverka något utan att tänka på användaren. Alla mänskliga artefakter skapas för att upplevas på något sätt av en eller flera individer. Även konst har ett syfte och användare. Jag misstänker att du syftar på IT-branchens uppvaknande? Det som har hänt här är att monopol har fallit och att alla har blivit både användare och sändare. Stegvis har hård- och mjukvara mognat och börjat konkurrera med bättre design och mer användarcentrerade UI:n, typexemplet är mobiltelefonerna. Steget därefter är att leda användaren i hela användarresan, där smartphones och appar bara är en av komponenterna.
”Vilka delar behöver man för en lyckad UX-satsning?”
Som i all verksamhet bör man göra en effektkartläggning. Det är en billig investering för att optimera även UX-satsningen. Effektkartan svarar på alla de viktiga frågorna; inklusive syftet, vilka som berörs, vilka behov som finns, vilka mål som ska uppnås, hur de uppnås och mäts och tangerar även hur satsningen ska förvaltas. Gör rätt från början!
Transparens är lika viktigt. Transparens gäller mellan alla delar i projektet. Det bygger på saker som gemensamt språk, förankring, agil och iterativ utveckling med korta kommunikationsvägar och högt i tak – man kan inte ta fram nya koncept utan skratt, vilda idéer och brytande av normer, tillsammans.
(Micke Norbäck hittar du här: https://se.linkedin.com/in/mikaelnorback )
Mer läsning
Effektresan uppifrån och ner hjälper dig innan start av projekt i stora organisationer
Effektiv metod ger framgång i IT-projekt och får verksamheten att älska IT igen
4 tips för produktiv projektledning. Effektkartläggning och äggklocka