Effektstyrning gör nytta och effekt i projekt

Det är i användningen nytta skapas. Styr man på nytta och effekt når man användarens förväntningar och behov. Effektstyrning/effektkartläggning är en metod för att få fram det viktiga i projekt och skapa ett framgångsrikt projektresultat.

Magnus Weström och jag pratar om nyttan

Vad är effektstyrning för dig?

Effektstyrning för mig är att styra ett projekt (kan vara produktutveckling, tjänsteframtagning, förändringsarbete mm.) mot att på bästa sätt uppnå den önskade effekten. Detta genom att ta fram, och iterativt arbeta med, en effektkarta.
En effektkarta är, för mig, ett enkelt ramverk för att strukturera mål- och kravbild.

Kortfattat så innebär det att man sätter upp effektmål som definierar VARFÖR man gör något. Effektmålen består av själva målen, samt mätpunkter som definierar vad mål-nivån är och hur man ska mäta att man uppnått dem. Under effektmålen sätter man upp VEM det är som har behov som man ska tillgodose, dvs. användarna.

För varje användare sätter man sedan VAD användarna har för behov. Till behoven kopplar man slutligen HUR vi ska uppfylla dessa behov dvs. funktionerna, designen, tekniken och allt det där andra som vi i IT-branschen tycker är så roligt.

Så vi har inte styrt på effekt tidigare när vi skapat IT-system?

Troligtvis så styr du som läser detta inte mot önskad effekt i det projekt du just nu jobbar i, eller gjort det i något projekt du jobbat i.
Håller du inte med? Låter det hårt? Om du kan svara på frågorna nedan så är jag nog skyldig dig en ursäkt:
– Vilka är de viktigaste verksamhetsnyttorna (effekterna) ni ska uppnå i ditt projekt?
– Hur ska ni mäta effekterna?
– Vad var nivån på mätpunkterna när ni startade?
– Vad är nivån på mätpunkterna just nu?
– Vad är nivån när ni är klara?
– När uppskattar ni att ni uppnått mål-nivån?
– Kan du säga vilka behov, för vilka användare, som varje krav löser? Vilket effektmål är det kopplat till?
– Hur vet ni att användarna har dessa behov?

Vad behöver man göra för att lyckas med effektstyrning?

Helt ovetenskapligt skulle jag vilja definiera följande nivåer av effektstyrnings-mognad:

  1. Man är inte medveten om behovet
  2. Man har insett behovet men vet inte hur man ska börja
  3. Man har gjort en effektkartläggning men inte uppnått önskade effektmål, eller vet inte om man gjorde det eller ej. Oftast beror detta på att man inte gjort en tillräckligt bra initial effektkartläggning baserad på en tillräckligt bra omvärldsbevakning, inte arbetat iterativt med effektkartan under hela projektet, eller så har man inte haft tillräcklig förankring eller uppbackning av den interna organisationen för att fatta beslut baserat på effektkartläggningen
  4. Man styr sina projekt efter vilka effekter man vill att de ska uppnå, och man uppnår konsekvent dessa effekter.

Bedöm utifrån nivåerna var du tycker du och din organisation ligger. Om ni ligger på nivå 1, 2 eller 3 så är det korta svaret att ni borde höra av er så kan vi påbörja arbetet med att uppnå er effektstyrning!

Tack Magnus ( https://se.linkedin.com/in/magnuswestrom )

 

Mer läsning

Lösningen för nyttiga system finns i användningen.

Effektresan uppifrån och ner hjälper dig innan start av projekt i stora organisationer.

 

Rulla till toppen